Medicinsk träning

Fysisk inaktivitet är enligt WHO (World Health Organization) den fjärde ledande sjukdomsrelaterade riskfaktorn. Ytterligare fyra riskfaktorer bland de sex ledande sjukdomsrelaterade riskfaktorerna är direkt relaterade till fysisk inaktivitet. Fysisk inaktivitet leder till en systemisk påverkan av ämnesomsättningen vilket kommer att leda till påverkan på blodsocker- och fettämnesomsättningen, vilket kommer att leda till insulinresistens, blodfettsrubbningar samt låggradig systemisk inflammation. Detta kan ge upphov till folksjukdomar såsom typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, depression och cancer. Redan vid ett enda träningspass ses positiva effekter på glukos- och fettomsättningen. För att effekterna av träningen skall bli bestående måste träningen ske regelbundet. Effekterna blir som störst ju tidigare träningen sätts in under ett sjukdomsförlopp. Träningsrekommendationerna som finns i vetenskapen och forskningen idag är sjukdomsspecifika och kan doseras som vid medicinering. 

Forskningen har de senaste åren förändrat synen på skelettmuskeln och har flyttats från ses som ett organ som enbart producerar kraft och skapar rörelse till att även vara ett endokrint organ som kommunicerar med  andra organ i kroppen (3). Fysisk aktivitet har i flera vetenskapliga studier visa betydande hälsoeffekter (4-9). Kunskapen kring vilken sorts träning som är mest effektiv för att åstadkomma medicinska effekter har också ökat de senaste åren (4). Möjligheten att använda träning som medicin öppnar upp många möjligheter och vinster både för individen och samhället. Träning är biverkningsfri och ger en systemisk effekt, till skillnad från kemisk medicin som har bieffekter och ofta ger en mycket specifik effekt. Effekten av styrketräning på insulinkänslighet och långsiktig blodsockerkontroll har visat sig lika stor som effekterna av antidiabetesmedicin  eller insulin (5). En ökning av styrka som kan uppnås ett kort styrketräningsprogram kan minska risken för metabola syndromet med 14-24 % (6). Både träning med vikter och konditionsträning har uppvisat avsevärt minskad risk för att drabbas av, och även förbättra hälsan för redan drabbade, hjärt- och kärl sjukdomar och dess riskgrupper (7, 8). Goda hälsoeffekter har redovisats för rörelse- och stödjeorganens skador och sjukdomar som t ex artros, osteoporos (benskörhet) och långvariga rygg- och nackbesvär (4, 9).

Det är dock viktigt att poängtera att olika typer av träning ger olika effekt, och för att uppnå optimala hälsoeffekter bör typ av träning, belastning och dosering anpassas efter individens utgång- och hälsostatus och förutsättningar samt eventuell diagnos.

OS kliniken erbjuder o samarbete med Träningskompaniet en modell med vetenskapligt anpassad fysisk aktivitet och träning för hälsoeffekter under kontrollerade former, där sjukvård och friskvård integreras. För att kunna utforma och erbjuda ett träningsupplägg som är så optimalt och individuellt anpassat som möjligt efter varje individs individuella förutsättningar, behövs några olika tester och undersökningar